Grisekno

Stor och rensade bland alla papper på köksbänken för någon dag sen medan pojkarna sprang omkring runt mig. Och när jag var klar med papprena och skulle gå iväg till diskmaskinen så gick det inte så jättebra... Då har den yngsta knytt fast mina ben med presentsnöre, haha. Ibland får man sig ett gott skratt, den lömska ungen hade knytt fast mig utan att jag märkte det. Han skulle bara ha hetat Emil så hade jag trott att han kom från Lönneberga ;)

Fick ett samtal som gjorde min dag idag. Det var Sanna och Alle som ringde, det var så skönt att få höra deras röster att det var helt sjukt. Vem säger att hemlängtan blir mindre när man får prata med folk hemifrån? De har i alla fall fel, dunder fel, för min hemlängtan blev bara 120 ggr större. Det var länge sen jag pratade svenska kände jag för det var som att jag inte kände igen det språket som kom ut ur min mun, riktigt obehagligt. Jag känner till och med när jag bloggar att jag inte skriver lika bra som förut, det är väldigt hackigt att läsa och vissa meningar ser lite konstiga ut. Det här med att bo i England kanske inte är så bra trots allt, jag tappar bara min svenska. Det är som att min hjärna är så full som den kan bli så det nya jag lär mig gör att det gamla jag lärt mig försvinner, det finns inte plats för både nytt och gammalt ;) 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0