"Har du pass, piller och pengar med dig?"

De tre P:na man alltid för höra när man ska resa nånstans!
 
Nu börjar verkligheten komma ifatt en på riktigt, vi åker imorgon, IMORGON?!
Det ska bli så skönt att åka utomlands för de var så sjukt länge sen. Och ja, jag vet att jag "nyss" var i England. Men England var inte varmt och man kunde inte sola och bada där så de gills inte.
 
Handbagaget och ryggan står i hallen halvpackad, har sparat gott om plats för allt billigt krafs man kommer köpa. Förhoppningsvis också alla julklappar jag kommer hitta!
Jag hade gjort en hel flaska av min Tom Collins specialshot som vart sjukt god. Jag tänkte packa med den så att jag och Linn kunde dricka den i Stockholm när vi väntade på flyget till Thailand. Vi ska vänta i ca 7 timmar där...
Men då kom jag på att man inte kan ha den i handbagaget och att man måste checka ut ryggan och bära på den hela dagen på flygplatsen om man vill få tag i flaskan om man la den där. Så de kändes inte värt de, Tom Collins får alltså stanna hemma.
 
Kommer ihåg en julklapp jag gav till min Mor förra året. Jag hade lurat henne att jag ville vara kvar i England och fira jul med min engelska familj för att jag var så intresserad utav att se hur de firade sin jul. Men jag hade egentligen bokat ett flyg hem redan i slutet av oktober. Och gissa hur svårt det var för mig att inte försäga mig varje gång jag pratade med mamma, jag har så himla dåligt pokerface att man märker att jag har nått lurt på gång även fast man inte ser mitt ansikte, man hör de direkt på min röst. Men jag hade ändå lyckats ganska bra för jag tror inte att mamma anade någonting.
 
Hursom, jag köpte denna ursnygga discotomtedräkt, en peruk, lady gaga brillor och en blinkande grej att ha i munnen. Jag köpte högtalare också med de tappade jag tyvärr bort.
Pappa hämtade upp mig på flygplatsen och skjutsade mig ner till Mamma och Moa. Sen så smög jag som en liten ninja fram till dörren och plingade på. Trippa fram på tårna kanske man kan säga. När mamma öppnar dörren så spelar jag upp nån jullåt som jag tror Euskefeurat spelade, en låt med bra drag i alla fall, sen dansade jag omkring i min coola tomtedräkt med ett smile som blinkade av alla möjliga sorters färger. Jag såg med andra ord, inte riktigt klok ut...
 
Minen Mamma hade när hon öppnade dörren och såg mig var oslagbar! haha. Man såg riktigt hur hon gick igenom hela Vidsels befolkning i huvudet för att kunna komma på vem de kunde vara under denna peruk och dessa ladygagabrillor. Och någonstans kunde man också se hur hon tänkte" Men kan de vara Johanna, de går ju inte, hon är ju i England, eller?!"
 
Efter ett tags dansande så lyfte jag på brillorna och då tror jag minsann att det föll någon liten tår när hon såg att det var jag, chockad med ack så glad ;)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0